Grow up 1990-studien

Grow up 1990 genomförs under hösten 2008 och våren 2009 i Göteborgs gymnasieskolor

Mätningar avseende längd, vikt midja och höft kommer att genomföras på alla ungdomar i Göteborg som går sista året på gymnasiet, dvs födda 1989, 1990, 1991. Enkät skall fyllas i med frågor avseende hälsa, livsstil, kost, livskvalitet och hörsel.

Bakgrund

Sverige är ett föregångsland vad gäller god tillväxtuppföljning av alla barn under hela uppväxten: från nyföddhetsperioden på neonatalavdelningar, via barnhälsovård och inom skolhälsovård till 18 års ålder. WHO hävdar, att varje barn har rätt till sin egen tillväxtkurva, dess färdskivare, då ett barns tillväxt är en ypperlig hälsoindikator, då det utgör ett integrerat mått på barnets fysiska såväl som psykiska hälsa. För att kunna bedöma ett enskilt barns tillväxt, behöver den jämföras med den förväntade tillväxten för friska barn. Därför tas populationsbaserade referensvärden, tillväxtkurvor fram.

I Sverige användes under 70-, 80- och 90-talet kurvor baserade på ett litet (ca 200) men mycket noga longitudinellt uppföljd grupp barn födda 1956 i Solna (Karlberg J et al., Acta Paediatrica Scandinavica 1976(258):7-76). Dessa nationella tillväxtkurvor ersattes vid millennieskiftet med en population född 1974 i Göteborg, världens största longitudinella material, 3650 enskilda barns kurvor från födelse till slutlängd. Från dessa, finns nu dagens nationella tillväxtkurvor för längd, vikt, BMI, förändringar i längd, vikt och BMI och huvudomfång (Albertsson-Wikland K et al., Acta Paediatr 2002;91(7):739-54).

Nyligen kompletterades dessa med världsunika tillväxtkurvor från värden vid känd födelseålder, graviditetsvecka 24-42, som kopplades ihop med tillväxt från födelsen och upp till 2 år (Niklasson A, Albertsson-Wikland K. BMC Pediatr 2008 Feb 29;8:8) och dessa finns tillgängliga för neontalsjukvård liksom barnhälsovård.

Frågeställning

Förändring av tillväxt, avseende längd, vikt och BMI – definition, uppkomst, medicinska och psykosociala konsekvenser.

Syfte - Analyser

I. Longitudinella tillväxtkurvor, uppdaterade
vi har för avsikt att skapa longitudinella tillväxtkurvor, från födelse till vuxen ålder/slutlängd och därmed:

1. uppdatera den nationella tillväxtreferensen för både pojkar och flickor, avseende längd, vikt, BMI, huvudomfång, kvoten av midja/höft och tidpunkt för övergång mellan spädbarns och barndomstillväxt (infancy – childhood transition (ICT)) och start av pubertetsstillväxtperioden.
2. identifiera könsspecifika förutbestämda tillväxt mönster från födelse och under spädbarnsåldern till barndom, juvenil ålder och pubertet, avseende övervikt, fetma, metabola syndromet, dvs tidig upptäckt av barn i riskzonen.
3. identifiera den optimala BMI gränsen för fetma och övervikt, jämfört med IOTF’s ISO BMI mått, eller tidigare BMISDS och BMI förändringar och med andra kroppsmått för metabola syndromet vid 18 års ålder.
4. studera phenotypen angående födelsestorlek (AGA/SGA) och spädbarnsålderns tillväxtmönster (DICT/nonDICT) satt i relation till 18 års resultat av längd, benmassa, benkvalitet, kroppssammansättning, metabolism, kardiovasculär funktion, sensoneurala hörselfunktioner och olika hormonella feedback-system.

Tillväxtmönster i förhållande till livsstil

Vi har för avsikt att identifiera förändringar i tillväxtmönster som är avgörande för uppkomst av det metabola syndromet, fetma och utröna hur dessa faktorer interagerar med olika faktorer som livsstil, fysiska, psykologiska och socioekonomiska aspekter vid 18 års ålder satt i relation till tillväxtmönster. Vi vill identifiera relevanta

1. livsstilsfaktorer, som t ex matvanor, fysisk aktivitet, användning av droger
2. aspekter på psykiskt välbefinnande, livskvalitet, hälsouppfattning och psykologiska riskfaktorer.
3. medicinska resultat innefattande blodtryck, kroppssammansättning, metaboliska markörer i blod och urin.
4. identifiera det prediktiva värdet av midjeomfång vid 10 års ålder rörande metabola syndromet
5. kartlägga socioekonomiska faktorer på individnivå/registerstudie.

Registerstudie - socioekonomi på individnivå
För analys av betydelse av individuell socio-ekonomi, kommer SCB:s utbildnings- och RTB register (Registret över totalbefolkningen) att användas för barn som ingår i den longitudinella studien för 1990 födelsekohorten. Data med personnummer skickas till SCB, Enheten för befolknings- och inkomstdatabasen. Data innehåller uppgifter om vilka primärområden som är intressanta och SCB identifierar de föräldrar som barnen bor tillsammans med enligt RTB:s familjebegrepp och de biologiska föräldrarna. För samtliga föräldrar hämtas uppgift om födelseland, utbildningsnivå och inkomst. För barnet hämtas födelseland och eventuellt invand¬ringsår. SCB levererar avidentifierade uppgifter på individnivå för studiepopulationen. För bortfallsanalys görs registerkörning för de barn som bor i de valda primärområdena, men som inte ingår i studiepopulationen med motsvarande uppgifter och aggregerade tabeller levereras för dessa. Dessa kan jämföras med avidentifierade antropometriska mått från mätningar i skolorna för att bedöma om/på vilka sätt bortfallet skiljer sig gällande socioekonomi och BMI.

Uppdatera hörselreferenser

Implementering
Erhållna resultat från detta projekt kommer att
1. Implementeras som förebyggande verktyg i det svenska hälso- och sjukvårdssystemet för barn i riskgruppen och användas som ett diagnostiskt och behandlingsverktyg, dvs nya prediktionsmodeller på individnivå för barn med risk för övervikt eller fetma så väl som för barn med risk för undervikt och kort- respektive långväxthet.
2. Fungera som en bas för framtida uppföljning på denna grupp vuxna avseende livs¬stil, socio-ekonomiska, medicinska och psykologiska förändringar.

Genomförande av fältstudie
Gå ut i alla Göteborgs gymnasieskolor, mäta slutlängd och dela ut frågeformulär till samtliga 6000 ungdomar i årskurs 3, de flesta födda 1990.
Alla pojkar och flickor som går tredje året på gymnasiet i Göteborg, födda 1990, dvs ca 6000 ungdomar kommer att

1. mäta längd, vikt, midja/höft
2. besvara frågeformulär om bakgrund, specifika variabler avseende hälsa
- generella tester om Quality of Life, välbefinnande, upplevd hälsa och riskfaktorer
- specifika tester om kroppsuppfattning
- livsstilsfaktorer som inbegriper vad du äter, matvanor, aktivitet, sömn och användande av droger.

Projektansvarig:
Kerstin Albertsson Wikland
Centrum för pediatrisk tillväxtforskning och
Avdelning för pediatrik
Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus
Växthuset
416 85 Göteborg

Delansvarig:
Lauren Lissner
Enheten för folkhälsoepidemiologi
Avd för samhällsmedicin och folkhälsovetenskap
Box 454
405 30 Göteborg

Projektkoordinator:
Carola Pfeiffer Mosesson
Avdelning för pediatrik
Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus
416 85 Göteborg
Mail: carola.Pfeiffer-Mosesson@vgregion.se